Ljusets Drottning

Han tittar på henne med ögon fyllda av bitterhet och förödmjukelse, sedan hugger han. Svärdets, kalla livlösa stål, skär igenom huden. Blodet forsar fram och färgar det vita linnet rött. Smärtan är olidlig men framför sig ser hon ett ljus, en närvaro. Han är med henne som han alltid varit. Gud är med henne, …som han alltid varit. Hon minns när hon såg honom första gången…

-<>

Solen skiner och sprider sitt ljus över det stora huset med den vackra trädgården. Det är en rik romersk mans trädgård och i mitten står ett stort olivträd. Vid dess fot sitter en liten flicka i skugga. Hon sitter med uppdragna ben och ser solstrålarna dela sig mot löven. Ögonen är rödsprängda och på hennes kind rinner fortfarande tårar. Hon kommer alltid sakna sin pappa och kan inte fatta att han är borta, död.

Hon är bara fem år men redan eftertänksam och allvarlig. Hon har hört sin pappa tala om Gud, den kristne guden och nu känner hon Guds närvaro, nu ser hon honom. Hans ljus är så vackert. Hon hör honom tala till henne. Han vill att hon skall lova. Året är 286 i Syrakusa på Sicilien och Lucia har träffat sin Gud.

Så hon ger löften om evig trohet till Gud och att för evigt bevara sin jungfruliga oskuld. Men hon vet att det är farligt. Kristna är förföljda och kastas i fängelse och torteras. Så hon håller det för sig själv och berättar inte för någon inte ens sin mamma.

Men utan en man i huset oroar sig Lucias mamma Eutychia för hennes framtid och lovar bort den vackra flickan till en lovande men hednisk ung romersk man, för giftermål så snart hon blivit tillräcklig gammal. Lucia kan inte tänka sig att svika sitt löfte till Gud och när det dags att fira förlovningsfesten lyckas hon undvika den genom att spela sjuk och dålig. Hon ber dagligen Gud att han skall rädda henne från detta äktenskap.
Under hela sin ungdom är Lucia helt upptagen med att göra Guds verk. Hon hjälper fattiga och sjuka…och besöker fängelser. På nätterna smyger hon under stadens gator, i mörka tunnlar som leder till fängelsehålorna. I båda händerna har hon korgar med nybakta brödbullar formade som kors, som en påminnelse och uppmuntran till de kristna i fängelset. För att se i de kolsvarta och fuktiga tunnlarna, men med händerna upptagna, har Lucia satt stearinljus i en krans runt håret. När fångarna ser henne komma på nätterna börjar flera att gråta av tacksamhet för denna ljusets ängel. Hon betyder skillnaden på liv och död för många. Hon är älskad och fångarna kallar henne för Ljusets drottning.

När Lucia är 17 år har hennes mamma varit sjuk länge, men nu är det allvarligt. Hon hostar blod och läkarna står handfallna. Lucia övertalar sin mor om att de båda skall göra en vallfärd till det populära pilgrimsmålet Catania, 8 mil från Syrakusa. Där finns graven till den heliga martyren Agatha som 52 år gammal dödades för sin tro.

Vägarna är steniga och solen het. Men Lucia ber konstant under resan och framme vid graven visar sig Agatha för Lucia i en syn: ”Min syster, varför ber du mig om något du lika väl själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!”

Lucia ser i samma ögonblick hur hennes mor får tillbaka färgen i ansiktet och ler stort. Hon berättar om sin böner, om sin tro och om sina löften till Gud. Som tack för detta Mirakel lovar modern att hon skall slippa gifta sig och att hela hemgiften skall skänkas till de fattiga, istället för att gå till den tilltänkte mannen. Lucia känner sig lyckligare än någonsin.

Men den blivande brudgummen blir vansinnig av ilska och sårad stolthet. Han anger Lucia som kristen för ståthållaren Paschasius på Sicilien. Detta sker år 303 som var det allra blodigaste under den Romerska kejsarens förföljelser av kristna. Så Lucia blir fängslad och torterad men visar inga tecken på att ge upp och klagar inte. Detta retar ståthållaren som dömer henne till ”ad lupanare”, d.v.s. tvångarbete på bordell, där skall hennes oskuld försvinna och Gud överge henne som en smutsig syndare.

Det är tänkt att hon skall köras dit i oxkärra, endast iklädd i ett tunt vitt linne, genom stadens gator och bli hånad och spottade på av invånarna. Men oxarna mäktar inte rubba kärran. Man tar fler oxar och flera hundra män men fortfarande går inte kärran att rubba. Lucia ser upp mot himlen och säger tyst, ”Tack!”

Ståthållaren blir rasande och beordrar fram ved runt kärran för att bränna Lucia men de heta lågorna har ingen effekt. Kokande olja hälls över henne men inget händer. Samtidigt predikar Lucia högt för all de som samlats. Henne röst är stark och predikan och bönerna når fram och berör. Det lyser om henne.

I folkmassan står den förorättade fästmannen. Han känner en stark ilska välla upp inombords. Hon skämmer ut honom. Hennes skönhet gör det ännu värre. Som han väntat på att hon skulle dela hans bädd. Denna häxa, denna sköka som tillber en märklig Gud som verkar skydda henne. Som hon lurat honom. Hon måste straffas och hon måste tystas.

Han rusar fram till de falnande lågorna och ställer sig framför henne. Ett kort ögonblick tittar han på henne, sedan drar han sitt svärd. Hon ser honom djupt i ögonen när spetsen på svärdet tränger in i halsen. Hennes röst tystnar och blodet väller fram över det vita linnet. I pulserande kaskader rinner livet bokstavligen ur Lucia. Men trots sina dödliga skador lämnar inte livet henne. Svag rosslar hon fram en förutsägelse till ståthållaren: Paschasius, du dör i påsk.
Lucia ligger med dödliga skador, rösten bär inte längre och blodet rinner i rännilar över sanden på marken, men hon dör inte. Hon vägrar döden. En man som är präst lösgör sig ur folkmassan och går ner på knä bredvid henne. Han ger henne vin och bröd och när han lägger sin hand på hennes panna och ger henne välsignelsen, stänger hon sina ögon och slutar andas.

Folkmassan är tyst. Ett avlägset muller hörs när molnen på himlen sluter sig samman och ett mörker breder ut sig. Himlen håller andan.

Lucia är död, men hon har mött sin Gud

Lucia är död, men ett helgon är fött.

Lucia är död, men lever nu och för evigt i våra hjärtan och påminner oss om ljuset när det är som mörkast.

[Lucia legenderna, fritt tolkade och dramatiserade – Joacim Åstedt 2015]